Stenknip och domvilla

I Småland rinner en å kallad Silverån, ett vackert namn i en vacker, kuperad bygd. Längs denna å har det funnits flera kvarnar, men också en masugn, Hagelsrums masugn. Från Silverån tog masugnen kraft för att driva vattenhjulet som i sin tur drev bälgarna som gav luft till förbränningen i masugnen. Men man måste kunna reglera vattnet för att få rätt mängd till vattenhjulet. Därför fanns det alltid en damm vid de gamla masugnarna. En damm påverkar omgivningen i hög grad och 1765 var ett år då vårfloden var mycket kraftig …

Jernkontorets bibliotek har som donation fått en skrift som ger en bild av frihetstidens livliga processande. På 154 sidor är samtliga rättegångshandlingar nogsamt tryckta som beskriver händelserna som skedde under sommarmånaderna år 1765 vid Silverån i Småland.Läs mer »

Oxelösunds första masugn

Idag för hundra år sedan, den 28 juni 1917, invigdes Oxelösunds järnverks första masugn med tillhörande koksverk. Tillkomsten av en masugn vid Östersjöns vatten har både danska, finska och franska inslag.

Det var fyra ingenjörer som tillsammans kom på idén att det vore gynnsamt med tackjärnstillverkning i Oxelösund. Dessförinnan var Oxelösund sedan 1870-talet en betydande hamn för utforsling av kol och malm från Grängesbergsgruvorna. Hamnen med kol- och malmupplag ägdes av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund som även ägde Grängesbergsgruvorna. Oxelösunds betydelse låg i den djupa hamnen, som under största delen av året var tillgänglig för djupgående fartyg. Vid hamnen fanns därför upplagsplatser för malm och kol.Läs mer »

Från risker och faror till säkerheten främst

Fredagen den 28 april har stålindustrins internationella organisation World steel association utlyst till Steel Safety Day. Man vill genom detta understryka hur viktigt det är med säkerheten på arbetsplatserna inom stålindustrin. Det är fjärde året som en sådan dag tillkännages. Denna gången är fokus ställt på ’fallande föremål’ (Falling objects).

Sveriges första lagstiftning rörande arbetsmiljö handlade just om yrkesfara inom industri och hantverk. Lagstiftningen, som kom 1889 och fick namnet yrkesfarelagen, fastslog att arbetsgivaren i princip är skyldig att förebygga fara för liv och hälsa i arbetet.Läs mer »

Kläder av stål

På modemässan i Stockholm tidigare i veckan visade modedesignern Naim Josefi upp en klänning skapad av paljetter gjorda av stål. Stålet i klänningen är tunnare än ett hårstrå och är tillverkat i Munkfors av Voestalpine Precision Strip. (Se film på SVT:s webbsida)

Men kläder av järn och stål är ingen ny idé. Möjligtvis tänker man främst på kläder som ska skydda kroppen mot stötar och slag, dvs. stålhjälmar på huvudet och stålhättor på skor. Vad beträffar stålkläder för den övriga kroppen är det väl främst medeltidens rustningar som kommer i åtanke. Men då invänder kanske någon att en rustning enbart hade ett funktionellt syfte och inte var något mode för att se vacker ut. Men under slutet av medeltiden blev rustningen mindre effektiv som skydd. Då blev den i stället ett konstfärdigt ’klädesplagg’ som visades upp vid processioner och festspel. Ungefär som filmstjärnor visar upp sig med sina kreationer på premiärens röda matta.Läs mer »

Att bygga med slagg från grunden

”Man tager vad man haver” behöver inte endast vara ett uttryck som är giltigt inom kokkonsten, utan kan även gälla för alla mänsklighetens försök att anpassa sig till omgivningen med hjälp av nya påfund och uppfinningar.

Framställning av järn och stål har alltid skapat en mängd olika restprodukter. Omkring masugnar och smedjor har legat högar med slagg, resterna från järntillverkningen sedan järnet i malmen skiljts från gråberget. Sedan åtminstone medeltiden har dessa slagghögar varit en resurs lätt tillgängliga för att användas till enklare byggnadsändamål, t.ex. att lägga ett golv eller ett tak.Läs mer »