Oxelösunds första masugn

Idag för hundra år sedan, den 28 juni 1917, invigdes Oxelösunds järnverks första masugn med tillhörande koksverk. Tillkomsten av en masugn vid Östersjöns vatten har både danska, finska och franska inslag.

Det var fyra ingenjörer som tillsammans kom på idén att det vore gynnsamt med tackjärnstillverkning i Oxelösund. Dessförinnan var Oxelösund sedan 1870-talet en betydande hamn för utforsling av kol och malm från Grängesbergsgruvorna. Hamnen med kol- och malmupplag ägdes av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund som även ägde Grängesbergsgruvorna. Oxelösunds betydelse låg i den djupa hamnen, som under största delen av året var tillgänglig för djupgående fartyg. Vid hamnen fanns därför upplagsplatser för malm och kol.Läs mer »

Från risker och faror till säkerheten främst

Fredagen den 28 april har stålindustrins internationella organisation World steel association utlyst till Steel Safety Day. Man vill genom detta understryka hur viktigt det är med säkerheten på arbetsplatserna inom stålindustrin. Det är fjärde året som en sådan dag tillkännages. Denna gången är fokus ställt på ’fallande föremål’ (Falling objects).

Sveriges första lagstiftning rörande arbetsmiljö handlade just om yrkesfara inom industri och hantverk. Lagstiftningen, som kom 1889 och fick namnet yrkesfarelagen, fastslog att arbetsgivaren i princip är skyldig att förebygga fara för liv och hälsa i arbetet.Läs mer »

Kläder av stål

På modemässan i Stockholm tidigare i veckan visade modedesignern Naim Josefi upp en klänning skapad av paljetter gjorda av stål. Stålet i klänningen är tunnare än ett hårstrå och är tillverkat i Munkfors av Voestalpine Precision Strip. (Se film på SVT:s webbsida)

Men kläder av järn och stål är ingen ny idé. Möjligtvis tänker man främst på kläder som ska skydda kroppen mot stötar och slag, dvs. stålhjälmar på huvudet och stålhättor på skor. Vad beträffar stålkläder för den övriga kroppen är det väl främst medeltidens rustningar som kommer i åtanke. Men då invänder kanske någon att en rustning enbart hade ett funktionellt syfte och inte var något mode för att se vacker ut. Men under slutet av medeltiden blev rustningen mindre effektiv som skydd. Då blev den i stället ett konstfärdigt ’klädesplagg’ som visades upp vid processioner och festspel. Ungefär som filmstjärnor visar upp sig med sina kreationer på premiärens röda matta.Läs mer »

Att bygga med slagg från grunden

”Man tager vad man haver” behöver inte endast vara ett uttryck som är giltigt inom kokkonsten, utan kan även gälla för alla mänsklighetens försök att anpassa sig till omgivningen med hjälp av nya påfund och uppfinningar.

Framställning av järn och stål har alltid skapat en mängd olika restprodukter. Omkring masugnar och smedjor har legat högar med slagg, resterna från järntillverkningen sedan järnet i malmen skiljts från gråberget. Sedan åtminstone medeltiden har dessa slagghögar varit en resurs lätt tillgängliga för att användas till enklare byggnadsändamål, t.ex. att lägga ett golv eller ett tak.Läs mer »

En bild kan säga mycket

I måndags fick ett antal bilder från Jernkontorets bruksbildskatalog vara med på ett hörn i SVT:s program Vem tror du att du är? (Finns på SVT Play: svtplay.se/video/10233853. Det visades sju illustrationer tagna direkt från Jernkontorets bildbank på webben: jernkontoret.se/bildbank.

Jernkontorets webbaserade bildbank är av journalister en ofta anlitad källa till att illustrera modern järn- och stålframställning. Men en stor del av bildbanken består av äldre illustrationer av Sveriges bergshantering. Dessa äldre bilder består inte bara av olika slags originalbilder, utan utgörs framför allt av fotografiska kopior av alla i Sverige förekommande illustrationer av gruvor och bruk, den så kallade Jernkontorets bruksbildskatalog.Läs mer »

John Cockerill och Sverige

Det belgiska verkstads- och industriföretaget Cockerill firar 200-årsjubileum nästa år. Företaget bildades 1817 och hade under 1800-talet ett av de största järnverken och verkstäderna i Europa som även tillverkade lokomotiv och annan maskinell utrustning. Nu efterlyser det nuvarande företaget Cockerill Maintenance & Ingénierie spår efter företagets verksamhet i flera länder: Call for evidence.

John Cockerill hette mannen som startade företaget i orten Seraing i det forna furstbiskopsdömet Liège i Belgien (furstens sommarpalats är nu företagets entrébyggnad). Det var alltså i samma järnproducerande område i Vallonien som många av de tilll Sverige invandrade vallonerna under 1600-talet kom ifrån. Johns Cockerills far hade kommit från England under 1790-talet och grundat en fabrik för tillverkning av textilmaskiner i Belgien, vilket bidrog till spridandet av textilindustrin utanför England.Läs mer »

Vallonskt pris

Österby bruk har vunnit ett förnämligt pris; ett pris för att ha bevarat det kulturella arvet efter vallonerna på ett föredömligt sätt. Det belgiska utrikesdepartementet och Konung Baudouin-stiftelsen har nämligen instiftat ett pris för att uppmärksamma belgiska kulturarv utomlands. Österby bruk är den första mottagaren av detta pris. En prisceremoni hålls i morgon den 22 juni i Österbybruks bruksmiljö och den belgiska ambassadören samt landshövdingen i Uppsala län kommer att vara närvarande. Läs mer om bakgrunden och motiveringen på Stiftelsen Österbybruks Herrgårds webbplats.

Vallonerna kom ju huvudsakligen från nuvarande Belgien till de uppländska bruken. Framför allt till Lövsta och Österby bruk. Denna migration skedde under första hälften av 1600-talet, då de holländska affärsmännen Willem de Besch och Louis de Geer lockade hit arbetare till sina industrier. Arbetarna lockades främst av bättre ekonomiska förhållanden än i sitt hemland, där krig även hade brutit ut mellan Spanien och Nederländerna.Läs mer »