Elektriskt stål

Att den första lyckade framställningen av götstål gjordes i Sverige är troligen allmänt bekant. Det var i Edsken, en liten ort vid Hofors i Gästrikland, som Göran Fredrik Göransson lyckades framställa stål genom den nya bessemermetoden, och med vilken metod han senare byggde upp Sandvikens Jernverk.

Mindre känt är att Sverige även har varit en bidragande pionjär vad beträffar den idag främst använda processen för stålframställning, den elektriska ljusbågsugnen. Vid en liten plats vid ett gammalt nedlagt bruk i de värmländska skogarna med namnet Kortfors skedde vid förra sekelskiftet några av de första försöken att utveckla en elektrisk smältugn med hjälp av ljusbåge.Läs mer »

Glückauf!

”Hello world!” brukar vara det första meddelande som en nybörjare får lära sig att åstadkomma, när den tar sina första steg i ett nytt programspråk. Det ska antagligen ses som en hälsning och ett genombrott till kontakt med den övriga uppkopplade världen (även om det nog endast är en själv som ser hälsningen). Men vilken första hälsning ska man ha när man startar en blogg som ska behandla så kallad bergshistoria, dvs. gruvornas, hyttornas och smedjornas historia och kultur?

Den enda hälsning som jag får i tankarna är det tyska ”Glückauf!” vilket de tyska gruvarbetarna sade innan de gick ner i gruvan. Det betyder ordagrant ”lycka till”, och var inte bara en önskan om att de skulle vara försiktiga i den riskfyllda miljön i gruvan. Ursprungligen var det faktiskt även en önskan om att hitta ytterligare värdefulla malmstreck. Ett av de äldsta beläggen för användningen av ”Glückauf!” i den tyska bergshanteringen är från 1570-talet i en skrift som just förtecknar nya inmutningar.Läs mer »