En bild kan säga mycket

I måndags fick ett antal bilder från Jernkontorets bruksbildskatalog vara med på ett hörn i SVT:s program Vem tror du att du är? (Finns på SVT Play: svtplay.se/video/10233853. Det visades sju illustrationer tagna direkt från Jernkontorets bildbank på webben: jernkontoret.se/bildbank.

Jernkontorets webbaserade bildbank är av journalister en ofta anlitad källa till att illustrera modern järn- och stålframställning. Men en stor del av bildbanken består av äldre illustrationer av Sveriges bergshantering. Dessa äldre bilder består inte bara av olika slags originalbilder, utan utgörs framför allt av fotografiska kopior av alla i Sverige förekommande illustrationer av gruvor och bruk, den så kallade Jernkontorets bruksbildskatalog.

Det var under 1920-talet som Jernkontoret lät sammanställa en katalog över bruksbilder i privat och offentlig ägo. Genom uppsökande verksamhet inventerades, katalogiserades och avfotograferades drygt 2400 bilder i privata samlingar, i museer och andra offentliga arkiv och institutioner. Glasplåtarna finns fortfarande kvar. Den person som åstadkom detta var amanuensen Sixten Rönnow, och man imponeras av den arbetsinsats som han gjorde.

Katalogen innehåller uppgifter om motiv, konstnär, konstart och tillkomstår. Även ägare har förtecknats. När det gäller konstverk som ägs av offentliga institutioner torde förhoppningsvis ägaruppgifterna fortfarande vara aktuella, men för konstverk i privat ägo har naturligtvis förhållandena förändrats sedan 1920-talet. Vill man ha bilderna i färg från originalen får man alltså göra litet detektivarbete.

I bildbanken på Jernkontorets webbsajt finns nu omkring 4000 äldre bilder inskannade. De flesta i tyvärr endast i svart-vitt, eftersom de kommer just från bruksbildskatalogen. Det finns ytterligare några hundra bilder i Jernkontorets bruksbildskatalog som ännu inte har blivit inskannade. De kommer förhoppningsvis att bli det inom kort.

Sökmöjligheterna på bildbanken är tyvärr något trubbiga förutom beträffande ort, konstnär och år samt bildens titel och kategori. Någon egentlig indexering av bilderna har ännu inte skett, dvs. att i detalj tillfoga varje bild lämpliga sökord. Söker man en genrebild för att illustrera en företeelse kan det vara svårt att finna lämplig bild. Detta kanske även SVT upptäckte i sitt val av bilder till speakertexten, som inte alltid stämde till hundra procent.

Om någon undrar vad bilderna i SVT:s program egentligen föreställde så kommer de här i samma ordning som de visades i programmet:

umax2908
En stångjärnsbärare i Järnvågen. Akvarell 1828 av Adolf Ulrik Schützercrantz.

Järnvågen vid Slussen i Stockholm var den plats där stångjärnet från Bergslagen samlades för vidare utskeppning. Det vägdes upp och kvaliteten kontrollerades. I vågböckerna antecknade vågmästaren järnets vikt, sort, ägare, eventuella avgifter och vart skeppningen skulle ske. Än i dag heter området kring Slussen Järngraven.

De som arbetade i järnvågen kallades järnbärare. Dessa var kraftiga karlar som bar ut, vägde och staplade järnet. Han bar oftast fem stänger åt gången, vilket motsvarar ungefär 40 kilo. På axeln hade han ett dyna av läder, vilken var försedd med en vinklad järnskiva som skydd mot hals och huvud.

umax1156
Ramnäs. utsikt mot Schenströmska från Tersmedens hus. Tuschlavering 1806 av Gustaf Silfverstråhle.

 

Sedan 1700-talets början finns det två herrgårdar i Ramnäs. Bruket var nämligen delat på två ägare, familjerna Schenström och Tersmeden. Först 1834 samlades Ramnäs under en enda ägare. Bruket utvecklades därefter till ett av de mer betydande järnverken. År 1874 ombildades bruket till ett aktiebolag, och man startade samtidigt tillverkning av kätting, vilket fortfarande är företagets stora produkt.

umax1584
Vällnora. utsikt mot masugnen. Akvarell 1802 av Olof Nyblaeus.

Masugnen i Vällnora ligger i Knutby socken i Uppland och ägdes 1802 av J. H. Lefebure. Den utnyttjades i huvudsak för Rånäs bruks räkning. Den var verksam fram till 1890.

umax2026
Utsikt av Toppöfallet vid Trollhättan. Akvarell 1787 av Jonas Carl Linnerhjelm.
umax2025
Utsikt av Gullöfallet och Ekeblads sluss vid Trollhättan. Akvarell 1787 av Jonas Carl Linnerhjelm.

Dessa båda bilder från Trollhättan på 1700-talet visar vilka krafter som fanns att hämta från de stora fallen. Men det dröjde innan järnhanteringen kunde utnyttja dessa krafter. Det var endast i de mindre åarna som vattenhjul för att driva bälgar och hammare kunde uppföras.

umax2142
Österby. Utsikt från masugnen mot bruket. Akvarell 1787 av Jonas Carl Linnerhjelm.

Ännu en akvarell av Jonas Carl Linnerhjelm. Denna gång från Österby bruk i Uppland. Linnerhjelm reste över hela Sverige och utgav även sina brev under resorna i tryck. Under dessa resor skapade han sina lyriska utsikter över lummigt inbäddade herrgårdar, bruk och forsar.

umax2290
Dannemora. Utsikt av Jord- och Ödesgruvorna. Akvarell 1800 av Gustaf Nyblaeus.

Dannemora gruvor var den främsta gruvan för Upplands vallonbruk. Jord- och Ödesgruvorna tillhörde Dannemoras mellanfält och ägdes i början av 1800-talet av Leufsta, Österby och Gimo bruk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s