Kläder av stål

På modemässan i Stockholm tidigare i veckan visade modedesignern Naim Josefi upp en klänning skapad av paljetter gjorda av stål. Stålet i klänningen är tunnare än ett hårstrå och är tillverkat i Munkfors av Voestalpine Precision Strip. (Se film på SVT:s webbsida)

Men kläder av järn och stål är ingen ny idé. Möjligtvis tänker man främst på kläder som ska skydda kroppen mot stötar och slag, dvs. stålhjälmar på huvudet och stålhättor på skor. Vad beträffar stålkläder för den övriga kroppen är det väl främst medeltidens rustningar som kommer i åtanke. Men då invänder kanske någon att en rustning enbart hade ett funktionellt syfte och inte var något mode för att se vacker ut. Men under slutet av medeltiden blev rustningen mindre effektiv som skydd. Då blev den i stället ett konstfärdigt ’klädesplagg’ som visades upp vid processioner och festspel. Ungefär som filmstjärnor visar upp sig med sina kreationer på premiärens röda matta.

johan-georgs_rustning_
En konstrik rustning tillhörande kurfursten av Sachsen, Johan Georg I. Foto: Rüstkammer, Staatliche Kunstsammlung, Dresden.

Inom bergshanteringen hade under medeltiden endast de främsta bergsmännen, de s.k. mästermännen, tillstånd att bära en ”järnhatt”. Detta var inte för att skydda huvudet i gruvan utan för att tillsammans med svärd, sköld och vapenhandskar visa sin överhöghet och vid behov upprätthålla ordningen. Detta medan gruvarbetarna nere i gruvan inte hade något som helst skydd för huvud eller kropp.

Då det gäller ”stålkläder” särskilt gjorda för kvinnor tänker man främst på det s.k. krinolinmodet som kom på 1850-talet och höll sig populärt drygt tio år framåt. Man hade tidigare haft flera lager kjoltyg undertill för att göra kjolvidden bredare, i syfte att midjan skulle se desto smalare ut. Tack vare krinolinen, en ställning av fjäderstål och trä, slapp man de tunga tygsjoken undertill.

fru-benedicks-1
Carolina Benedicks (1820-1869) gift med brukspatron Otto Benedicks på Gysinge, iklädd en krinolinklänning. (Jernkontorets porträttsamling)

Detta gjorde att man möjligen kan tacka modeindustrin för uppkomsten av kallvalsning av järn och stål i modern mening. Första tiden framställdes krinolinfjädrarna av dragen ståltråd som sedan utplattades i ett valsverk. Först senare tillverkades de genom mera utvecklad kallvalsning. Bland annat i England gjorde man krinolinfjädrarna av plåtband som man skar upp i längder. Just Munkfors bruk som nu är aktuellt med stålklänningen på Stockholms modemässa var ett av de bruk som tillverkade stålfjädrar för krinoliner. Under denna period i början av 1860-talet tillverkade Sverige omkring 10 000 ton av detta specialstål, vilket var mer än t.ex. Norges samlade stångjärnsproduktion vid samma tid.

krinolinverkstad
Interiör från en verkstad i Annaberg, Tyskland, grundad 1861, där krinolinställningarna färdigställdes.

Men som i allt mode, kan det gå till överdrifter. Kjolvidden blev vidare  och vidare. Till sist skapade detta inte bara praktiska svårigheter när två kvinnor skulle mötas i dörröppningar utan  t.o.m. svåra olyckor när de vida kjolarna lätt tog eld av de vanligt förekommande kaminerna. Klänningarna blev då en dödsfälla som var svår att snabbt ta sig ur.

okant-bruk-1860-talet
Två damer i ljusa krinolinklänningar framför ett okänt bruk i Värmland. Foto från 1860-talet. (Jernkontorets bildsamling)

Detta mode var rådande under hela 1860-talet, och ersattes efter hand av den s.k. turnyren, som kan sägas vara en halv krinolin, dvs. klänningen stod ut endast där bak. Fortfarande användes dock fjäderstål till dessa och även till de populära korsetterna, där i synnerhet Sandvikens jernverk var en av de större tillverkarna av bandstålet.

I denna snabba exposé över järn och stål i kläder kan man slutligen nämna den utrustning som kallades just ”järnklänningen”, dvs. hand- och fotbojor, hals- och midjering med tillhörande kedjor. Den användes som straffredskap även i Sverige in på 1800-talet. Från denna gamla ”järnklänning” till den moderna stålklänningen på modemässan är det tack och lov ett väldigt långt steg, eller…?

fange_503f07c19606ee533e000890
Den s.k. järnklänningen.

YA

2 reaktioner på ”Kläder av stål

  1. Tack Yngve för en mycket intressant artikel.

    Bra att man hittar på nya användningsområden för stål, men de klänningar som hittills visats (den på videon och den som finns på JK) är nog ingenting att hurra för

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s